Hur fan lyckas storbloggarna?


Alltså, jag menar. Dom kan liksom skriva
hur många inlägg som helst, per dag!
Själv sitter man vid många tillfällen och
frågar sig själv "Vad fan ska jag blogga om?".
9 av 10 gånger hittar man inte svaret, och
skiter helt och hållet i det.

Storbloggarna lyckas nog för att dom varje
dag kan visa upp deras dyra och exlusiva
inköp.. Som dom i största del tjänar
genom bloggen. Vilken lyx, säger jag bara.

Själv sitter man här med en tjugolapp i fickan,
och funderar på om man ska gå och köpa en
macka, men sen kommer man på sig själv att
man vill ha tuggummi också. Äschdå, pengarna
räckte inte till. Helvete också, då blir det
utslutningsmetoden.

Hatar utslutningsmetoden. Om man gillar
två saker lika mycket, också ska man
liksom välja bort nånting, det är orättvist.
Ni vet, när man var mindre och stod
på ett café med sin mamma, också vill
man ha en chokladboll, samtidigt som
man vill ha en biskvi. Och man ber
med sina sötaste valpögon att få båda,
eftersom man helt enkelt inte kan välja.
Också säger ens mamma "Nä, du får
välja en." EN!? Jag vill ha båda! Är det svårt
att förstå, fru Snål!?

Haha, guuud, vad jag låter bortskämd.
Har i alla fall lärt mig att alltid ta biskvier,
för att dom kan man inte snöra ihop
på tio minuter hemma i köket, som
man kan göra med chokladbollar.
Jag vet, jätteintressant att veta vad jag
tar för nånting när jag är på café.. Jag
kan ju inte vara riktigt 100, det erkänner
jag.

Men vadåå.. Jag skriver mest i bloggen
för att kunna läsa min knäppa inlägg
när jag är sådär 70+ och sitter
med skakiga händer och mjuka, ulliga
tofflor, och mina barnbarn undrar
vad jag hade för mig i deras ålder.
"Jooo, förståår ni. Det har jag glömt.
Men läs min blogg så får ni veta,
finemang!"

Oj, nu har jag bloggat! Ett helt inlägg till
och med! Dock ett inlägg som somvanligt
speglar mitt riktiga jag. Men jag har
hört att man ska vara den man är,
och inte skämmas över det. Well, I try.

Nejni, nu ska jag lämna denna sida
med mina knäppa ord och meningar
och låta dom gå ut över Sandra ist,
kram!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0