Sitter här i min ensamhet och försöker förstå matte. Vilket är rent utsagt omöjligt. Jag hatar, hatar,
HATAR matte! Försvinn ur mitt liv, jäkla skittal.

Även fast jag vet att det inte hjälper att gnälla, så gör jag det ändå. Jag har en stark känsla
av att jag kommer få läsa matte A ett år till. Det känns verkligen jättekul, verkligen..

Kom ihåg när man var liten.. Och frågade lärarna varför man går skolan. Då fick
man alltid svaret "för att ni ska lära er". Jaha, men är inte skolans uppgift att
se till att man förstår och lär sig då? Räcker det inte med att man går ner på sina
bara knän med gråten i halsen och förklarar att jag förstår inte, jag behöver HJÄLP.
Nej, istället får man svaret "men på gýmnasiet behöver man ingen hjälp".

Och nu sitter jag här, med en IG-varning. Trots
att det känns som att jag verkligen har försökt. Vad mer kan jag göra?
Näe, tycker skolan ska föllfölja sin uppgift och låta elver som behöver hjälp, få hjälp.
Det är trots allt ens framtid det hänger på.

Ska iaf få hjälp med matten idag, privat hjälp. Är så tacksam för det.
Kanske finns det ett ljus i tunneln att jag klarar detta.. Kanske, kanske..