Begravning

Snart börjar den 4 timmars långa bilresan ner till Vilhelmina. Imorgon ska morfar
begravas och det gör så ont i både hjärta och själ att veta att de är mitt sista farväl.

Bara att komma hem till mormor och morfars hus kommer bli tungt. Att inte morfar
ligger där inne på sin soffa så man kan springa in och krama honom. Så tomt det
ska kännas, så oerhört tomt.

Dessutom är det tungt av andra själ. Livet är helt enkelt ingen lek just nu. Men
det ska levas ändå.

Lilla morfar, vad jag saknar dig. Världens bästa morfar. ♥


En dag möts vi igen. ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0