-

Vet inte vad det är med mig.. Har länge haft en sån enormt konstig

känsla inom mig, som jag aldrig känt förr. Jag kan verkligen inte

tyda den, vet inte vad jag ska tro, vad jag ska göra, vad jag vill,

vad jag längtar efter. Känns som att allt jag verkligen vill och hoppas

på, blir raka motsatsen. Och jag blir alltid besviken, vad det än gäller.

Nästan hela dagen har vart hemsk. Gick till och med till konsum här

i Villis bara för att köpa ingridenser till att baka, det som alltid brukar

vara världens bästa terapi för mig, men inte ens det kunde få mig

på bättre tankar. Kanske för ett tag, men sen var allt som vanligt

igen.

Jag har alltid varit den som sett upp till alla människor, och litat

på dom till hundra procent. Jag har aldrig trott illa om någon,

det har aldrig funnits någon anledning till det. Men nu, nu har

jag verkligen jättesvårt att ta åt mig av vad folk säger, jättesvårt

att ens tro på det dom säger. Jag känner inte igen mig själv (!!!)

vad är felet??

Och nej, jag tycker inte synd om mig själv. Absolut inte. Men

den personen jag känner bäst av alla, det är ju trots allt mig

själv. Men nu känns det som att.. jag är främmande för mig

själv. Det är bara en sån konstig känsla, en sån obehaglig

känsla..

Imorgon är det jul. Alla dessa decemberdagar innan jul har

snart passerat, och jag har INTE känt någon som helst

julkänsla. Och att jag vet att jag inte (som alla andra år) kommer

ligga vaken till sent på natten och tänka på tomten och julklappar,

det känns helknäppt.

I kväll har vi iaf vart hos våran söta kusin Sandra. Kändes så

himla roligt att få träffa henne. Det blir ju inte så ofta nu för tiden,

tyvärr.. Vi åt iaf en massa gott och såg film, mysigt! :)

Nejni, nu ska jag slå på en film, sen försöka sova och hoppas på

att jag vaknar upp med ett bättre humör imorgon. Natti! :)

Lyssnade på dendär låten för ett par år sen. Jag gillar den!

Speciellt texten, den stämmer så bra.

Kommentarer

Trackback