Det bor fotbollsfinnar här på hotellet. Jajjomän. När jag stod i receptionen kom dom,
minst 20 stycken och invarderade hela rummet. Jag kände mig den enda svenska tjejen
i hela världen bland alla dessa fotbollsfinnar. Nämnde jag att jag hatar finska?

Och bara för att dom är dom. Skulle dom ju givetvis jogga upp för trappen, trappen var
smal men ändå skulle fotbollsfinnarna envisas om att jogga upp för trappen. Man ba:
"Halllååååå, de finns nånting som heter HISS. Kollar ni åt vänster finns de TVÅ."

Nu tror fotbollsfinnarna att hotellkorridorerna är fotbollsplaner. Jag kan höra dom här
och nu. Dom springer fram och tillbaka, både här utanför och på våningen ovanför.
Jag kan tänka mig att deras stränga finntränare har tvingat dom att köra ett litet
pass såhär klockan 1 på natten.

Yksi, kaksi, kolme.

Finnar. Dom förstör liksom hela grejjen med norden. Svenskar, norrmän, danskar
och isländare, KAN förstå varandra, mer eller mindre. Också kommer finland, med
världens mest särplacerade språk och förstör hela grejjen! Och att dom dessutom
ska komma och smitta ner Happaranda med deras cpspråk får mig ju bara att vela
hugga av min stortå. Det är våran stad, i vårat land. VARFÖR ska vi då måste behöva
använda euro och anpassa våra skyltar till finnarna.

Dom kan väl ta sina jävla pengar och gå och växla, som vi måste göra när vi kommer
in i deras land. Och använda ett lexikon om dom inte fattar våra svenska skyltar.
Jäkla finnpruttar!

Var typ de jag vill säga. För nu har fotbollsfinnarna slutat träna och jag ska återgå
till det jag en gång tänka göra: Sova.

Godnatt fotbollsfinnar och icke-fotbollsfinnar!


(Han till höger är förövrigt den enda snygga finnen
jag känner till.. fast han kan svenska! Kanske beror
på de.)