Sitter här i min ensamhet och försöker förstå matte. Vilket är rent utsagt omöjligt. Jag hatar, hatar,
HATAR matte! Försvinn ur mitt liv, jäkla skittal.

Även fast jag vet att det inte hjälper att gnälla, så gör jag det ändå. Jag har en stark känsla
av att jag kommer få läsa matte A ett år till. Det känns verkligen jättekul, verkligen..

Kom ihåg när man var liten.. Och frågade lärarna varför man går skolan. Då fick
man alltid svaret "för att ni ska lära er". Jaha, men är inte skolans uppgift att
se till att man förstår och lär sig då? Räcker det inte med att man går ner på sina
bara knän med gråten i halsen och förklarar att jag förstår inte, jag behöver HJÄLP.
Nej, istället får man svaret "men på gýmnasiet behöver man ingen hjälp".

Och nu sitter jag här, med en IG-varning. Trots
att det känns som att jag verkligen har försökt. Vad mer kan jag göra?
Näe, tycker skolan ska föllfölja sin uppgift och låta elver som behöver hjälp, få hjälp.
Det är trots allt ens framtid det hänger på.

Ska iaf få hjälp med matten idag, privat hjälp. Är så tacksam för det.
Kanske finns det ett ljus i tunneln att jag klarar detta.. Kanske, kanske..

Att resa behöver inte var dyrt. Inte överdrivet, i alla fall. Att resa till London är
nånting jag länge velat göra. Gå på madame tussauds vaxkabinett, åka London eye,
se röda telefonkioskar och åka dubbeldäckare. Bara tanken vid allt detta får mig att
längta, längta något fruktansvärt.

Har gjort ett par jobbansökningar nu, skrivit cv:n och sådär. Även fast jag ligger så dåligt
till, och inte hunnit fylla 18, så hoppas jag vid mitt liv att någon vänlig själ kan ge mig ett jobb.
Jag vill jobba för kung och fosterland, och sedan gör något jag verkligen vill för pengarna. Ni
kanske har listat ut vad det är? Med eller utan Jens, så far jag. En vacker dag, ja, då far jag.

Någon gryta blev det inte. Tiden sprang iväg, sen kom Jens söta mormor och morfar hit,
och berättade alla världens historier om när dom var unga, vilka roligheter dom hittade
på, hur kul dom hade. Jag bara älskar att höra sånna historier, kan utan tvekan sitta
timma efter timma och bara lyssna.

Nu ska jag se sista avsnittet av solsidan (åååh), sen blir det att försvinna in i drömmarnas
värld. Nattinatti. ♥

"Why do we close our eyes when we pray? When we cry? When we dream? Or when we kiss?
Because we know that the most beutiful things in life are not seen, but felt by heart."

Aud Stokman, Marianne Nilsen, Linda Johansén, några av de namn som hon gömmer sig bakom! 
VARNING FÖR OBEHAGLIGA BILDER!

Hjälp till att varna alla som har hundar/valpar till salu för Aud Stokman som är bosatt norr om Östersund. Hon försöker köpa valpar men är belagd med hundförbud i Norge och dömd för grovt djurplågeri. Man har hittat valpar i frysboxen, kadaver i gödselstacken och hon har utfört groteska avlivningsmetoder. Hon försöker köpa hundar över hela landet och trakasserar och hotar de som avbryter försäljningen och skickat hot-brev till barn som tänkt skänka bort sitt djur, men som har ångrat sig!

Döda valpar som blev uppätna av en vuxen hund.
Hundar utan tillgång till vatten. Men ägaren tyckte inte att vatten var nödvändigt, för hundarna kunde äta snö.
En fyra veckors valp som uppfödaren avlivade genom att slänga i väggen.
I en frys hittade man tre döda valpar, som dött troligen av en bakterieinfektion.
Olaglig medicinering och avlivning som uppfödaren själv har gjort.
Fusk vid registrering av valpar.
Och detta är bara en liten del av de hon gjort!

Man har hittat hundar i gödselstacken och begravda på tomten, vissa med skotthål i huvudet! Hon förnekar att hon lagt kropparna där, men efter ett tag så erkänner hon att de är hennes hundar, hon säger också att en hund kvävts till döds i en bil. Hon säger också i en rättegång "Jag vet att det låter väldigt brutalt, men jag slängde den en gång i väggen" om en död valp som hittats.

Hon hade en champion-hund vid namn "Little Merlins Grom Grom" som olyckligtvis fick uppleva ett kejsarsnitt hemma på köksbordet av Aud Stokman själv."

Snälla, låt inte henne misshandla fler djur, så sprid detta!

Jag vet inte. Jag orkar inte.

Om andå någon hade ett svar på allt?
Nar man sjalv inte vet vad man ska gora.
Vars man ska ta vagen. Vad man vill.

Vill bara forsvinna, bara for ett tag.
Borja om på nytt.

Vad ar vart att satsa på?

Dödade lite tid genom att kolla in på lite bloggar. Mest yngre
bloggare, av någon anledning. Och nio av tio hade liksom
censuerat sina kroppsdelar.. som näsan, händer, munnen,
etc.

Förstår inte riktigt varför. För det första, så får man acceptera
hur man ser ut. Att näsan ser ut som den gör, att munnen ser
ut på sitt sätt. Och att gömma det bakom lite redigering tycker
jag bara är onödigt. Ni är fina, precis som ni är!

Ville bara säga de.


Skulle LÄTT kunna retuschera bort min dubbis på denna bild.. Men den sitter
ju där, så varför fejka bort den, liksom? :)

Idag smäller det. Hoppas allting löser sig nu,
att allting kommer gå som ett rinnande vatten.
Hoppas, hoppas, hoppas.

Alla ni som känner mig vet att jag aldrig varit nöjd med mig själv. Jag färgar håret, klipper mig, byter stil på kläder, bantar osv. Men nu har jag äntligen börjat hitta mig själv, i mellanstadiet var jag en blyg liten tjej som inte syntes elr hördes så mkt. jag har alltid älskat mat och har alltid varit lat av mig, vilket har resulterats i att jag alltid har varit knubbig. Mitt självförtroende och självkänsla har inte varit sådär 100%.

Tills jag började gymnasiet. Då vände allting. Jag började hitta tillbaka till mig själv. Jag är ingen tjej som sitter i ett hörn och inte vågar säga någonting, jag är klassens clown. Jag är den som skojar om det mesta och som gillar att göra mig rolig/bjuda på sig själv. Sen när det kommer till utseendet så har jag testat olika klädstilar, frisyrer/hårfärger, ja det finns en massa att rabbla upp. Jag har testat att klä mig flickit, locka håret osv. Jag har provat att ha lite mer hiphop stil, men inte riktigt trivst i det. Men nu har jag kommit på det, jag är och har alltid varit en pojkflicka, jag ska inte gå omkring i blommiga klänningar med rosett i håret. Jag ska vara mer den där som går omkring i en vanlig T-shirt och vanliga jeans.

När jag har färgat håret så har jag alltid tyckt efter ett tag att mitt hår har blivit rött.
Och det är flera gånger jag och kristin har gjort avfärgningar på mitt hår men det har ändå efter ett tag blivit rött, när jag har blekt håret har det blivit orange osv. Men nu har jag kommit på anledningen till vrf mitt hår hela tiden blir rött. Jag har på senare dag gått och fått röda pigment. Det finns röda pigment i Harlin skläkten. men jag har aldrig märkt att jag har haft det. Så nu tog jag mod till mig och härgade mitt hår rött, nu behöver jag inte klaga nå mer på att mitt hår ska bli rött. Och fan vad snyggt det blev. min olivfärgad hudfärg kom fram och mina gröna ögon kom fram mer. Jag blev riktigt nöjd, nu är det bara en klippning som saknas sen är det 100% bra!

Så nu har jag äntligen hittat mig själv. och det känns verkligen skönt. Jag kan se mig själv i spegeln och känna att jag är fin.

Ni behöver inte läsa det här om ni inte vill, skrev mest det här för att få skriva av mig. kände att jag behövde det.